Häxprocessen – Gambodarna

Om Gambodarna
Av Carl Bergman

Här ska jag skriva ned något om ovannämnda fäbodar som har tillhört Åsen en lång tid tillbaka.

Jag har gått igenom äldre handlingar såsom bouppteckningar, arvskiften, skrifter av Lars Levander, som i början av 1900-talet började forska om byn Åsen, samt många andra handlingar från olika personer.

Jag minns särskilt när Levander var på besök hos oss i Trappmasgården på 1930-talet och samtalade med min far och mor om minnen från äldre tider. Hans besök väckte mitt intresse för att själv lyssna till vad de äldre hade att berätta om Åsens by och därtill hörande fäbodar. Levander hade lärt sig mycket under årens lopp och talade Åsdalska utmärkt. Han anlitade Staffan Anders Persson i Åsen, som var hans goda, tålmodiga och intresserade medarbetare med många värdefulla tips. Lars Levander dog natten till den 27 april 1950.

Idag är det den 23 juni 1999, och jag har lovat att skriva ner något om Gambodarna. Det blir ,ju en stor tillställning i dessa fäbodar den 29 juni 1999, då en hel del av kulturella personer väntas hit i två bussar för att få lyssna till en kort introduktion av Birgitta Lagerlöf Genetay och scener ur ett bygdespel om häxprocesser under ledning av riksspelmannen och hembygdsforskaren Ragnar Forslund samt musik av traktens spelmän.

Denna Häxprocess eller trolldomshandel ägde speciellt rum under åren 1668-1671, men minnet därav satt kvar länge i folkens medvetande.

Ungefär samtidigt hade en stor fäbodinventering ägt rum år 1664 inom Älvdalen och hade upptecknats i olika fjärdungar, däribland Åsfjärdingen, som bl. a. innehöll "Blickabodher", som senare fick namnet "Gambodarna" - hemfäbod med långfäbod i Kolmark. Följande familjer brukade ägorna i "Blickabodher": Pär Hansson, Niels Joenson, Matz Matsson, Matz Hindersson och Anna Enckia i Åsen. Det gällde alltså år 1664. Ett mycket gammalt brukande kan man säga.

Enligt Hülphers uppgift fanns det i Åsen år 1631 19 gårdar, enligt husförhörslängd 1887-1896 fanns det 75 gårdsnummer i Åsen. För min del vill jag här beträffande häxprocess och trolldomshandel endast hänvisa till vad som redan skrivits här i Åsen. För det första enligt Per Backlunds verk: Åsen, Dess Folk och Minnen. Lager finns kvar av denna bok. För det andra enligt vår Släktforskningsförenings tidning nr. 7 utgiven midsommarafton den 22 juni 1990 i vilken på sidan 9 står skrivet följande överskrift: Omkring häxorna i Älvdalen.

Så fortsätter jag med att skriva om området som innefattar Yvyrby, Dalbergskittan, Gambodarna med Kittan. Enligt en lantmäterikarta, som tillkommit under storskiftet 1872-1892 har hela området fått namnet Överbodarna. Jag nämner emellertid de gamla namnen. Jag börjar att skriva om Yvyrby, som jag översätter med de översta gårdarna. Inom Yvyrby har funnits bl.a. två stugor kvar ganska länge, men nu är det bara rester kvar av dessa. Det kunde betraktas som ett litet fäbodställe med odlad jord. Inom området finns också ett jorddragningshål, genom vilket man skulle draga barn, för att de skulle skyddas mot faror och olyckor under sin vistelse i fäboden. Öster om Yvyrby finns en omkullblåst tall med en inristning från 1732. Korsnäs Sågverks AB har ägt en del av Yvyrby men sålde denna del år sedan enligt ett köpebrev av den 4 september 1967.

Dalbergskittan hade fatt namnet efter en P.P. Dahlberg, som bodde i Åsen en tid men som flyttade till Särna.

I Gambodarna finns en mycket stor tall, som är ett gammalt minnesmärke från äldre tider. Tänk om tallen kunde tala om hur det var för länge sedan, om det var många ägare som odlat och röjt därstädes. Det måste ha varit ett strävsamt liv att bo i fäboden. Och tänk vilka strapatser det var att gå flera mil till långfäbodarna i Kolmark med kreaturen, som skulle ske nattetid.

Jag minns när Åsenborna i slutet av 1920-talet brukade ägorna i Gambodarna, och att vallning av kreaturen var igång därstädes. Jag var till Gambodarna för att hämta mjölk i en stor kruka. På väg hemåt följde jag gångstigen från fäboden genom stora mörka skogen förbi "flätsker, gluttersker och luppsker" hem till Trapomasgården på kvällen. Jag hade också passerat Jofsmyran och det s.k. kaströset strax norr om Jofsmyran. När jag gick till Gambodarna kastade jag som brukligt var, en sten i detta röse, som skulle vara som en försäkring för att inte råka ut för någon olycka under färden. Jag var inte så gammal vid denna tidpunkt.

Nu finns det inte några kreatur i Gambodarna, och slåttern ser ut att vara slut. Lars Levander skrev att i Åsen rådde den gamla tiden så gott som obruten ännu på 1860. De krafter, som i grunden skulle bryta ned och förstöra den gamla bondekulturen började först på 1870-1880 talen, och det blev stora förändringar inom Åsens by. Levander hade rätt.

Vid storskiftesförhandlingarna åren 1872-1892 föreskrevs att en hel del gårdar skulle flyttas till en annan plats och stora avverkningar i skogarna förekom. Nu har vi kommit fram till år 1999 och bara under vår tid har mycket hänt. Vi har kommit in i dataåldern. Det är datorerna som får skriva och minnas allt som händer nu för tiden. Vi behöver bara trycka på knappar, om vi skall veta vad som hänt förut.