A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
 

B

Baida baide, baid lited = vänta en stund

Baklaid = i skuggan, lutning mot norr, svårt läge

Bakukavel = brödkavel

Bakusjäkk = att bära någon bak på ryggen fasthållen bara med händerna

Bakuås = rund spak med vilken man lägger in tunnbröd i bakugn för gräddning

Bangen = du ir int bangen du=du är inte rädd du

Bar, ex. bar ig beller = om jag kan

Bard = "kant, ""stuolsbarded""=stolryggstöd"

Barkmyel = malen savbark, att späda i t.ex. kornmjöl att baka bark bröd av

Baurstinnär = golvet utanför härbresdörren

Befuetad = barfota

Bella = kan, kunna, ed lär du fil bella=det kan du väl göra

Beller ex. ig beller kumå = jag kan komma

Belltum ex. plur. Belltum int kumå = vi kunde inte komma

Bemba = fors, i älven

Benda = baxa, brossla

Bertsa = barmark, även ord för björksav

Biehl = betsel, ex. till häst

Bikå = dra på beck på becktråden, även med tömmen fösa på hästen

Biling = tvilling

Biravin = kvick, duktig, framåt

Bismål = besman, våg, handvåg

Bistsielig = beskedlig

Bit = bett, om t.ex. kniv är vass, skärpt

Bjuor = bäver, bjuorn=bävern

Bjärt = "klart, tydligt, ""ig minnes ed så bjärt""=minns det så tydligt"

Blader = babbla, prata vitt och brett

Blaindsa = blänga, titta

Bleda = vända sida i bok, bläddra

Bluog = blyg

Blyöda = blöda

Blås-knaip = gräsand

Blåttn = mjukna

Brenneshl = brännässla

Bried = yvyr täcka över

Bried å = lägga på, även skryta

Brumån = den del av lien som fästes vid orvet = ljåbrumån

Bryddsa = brygga, öl t.ex. även kaffe, även brygga vid sjön

Brylla = ex. att bryllas = vara nyfiken, blanda sig i

Bryllug, an ir bryllug = han är nyfiken

Brådum dagum = hon eller han kom inte så snart, "Å kam int brådum dagum"

Bråså, bråså åg stjueta = ösa på och skjuta

Bråt bråte, bråtad = grävd väg på skrå i backe

Bråtlågur = liggande stockar i vinterbasväg, motlågur, att förhindra vägavkörning

Brååt ex. an kam int brååt = han kom ej så snart

Brååt = överraskad, lindrigare än ""tjippas"""

Brö-stikka = "kluven sticka att hänga upp tunnbröd på i härbret så det blev en ""bröjälle"""

Buck = bock, även träbock

Bucktjylla = pungen

Bued = kvinnolivstycke

Bued = buedå, bud, skicka bud

Bueru = sitthålet i utedasset

Bugå å = ansträngt, ed bugär å=det frestar på

Bukå å = puffa på, stöta på

Bulag = "bolag, ""bulaed""=bolaget"

Bulder = "buller, ""ukad bulder""=vilket buller"

Bungen = ge vika, böjas, (spuod bugned)

Bungenais = tunn, seg höstis

Bunk = träskål, även gräs, jmf Bunkris

Buolde = böld, varböld

Buori, buorin, buorir = borr, borren, borrar

Buoru = sitthål t.ex. på utedass

Buorå, buoråd = borra, borrat

Buos, buosed = avfall från foder m.m.

Buos, buosed, buosug = smöhö, skräp, dammig, skräpig

Bu-råve = lös i magen efter för mycket sovelätande i fäboden

Buu-lag = "fäbodlag, dvs. dom människorna som höll till i t.ex. Nybodarna kallades ""Nybuslaed"""

Bygel = buckla, plåtbuckla på bil tex.

Byr å = "börja, ""byrer å""=börjar, ""byrd å""=började, ""byrt å""=börjat"

Byrå = börja, (verb)

Bysta = rugge, tät och frodig växtlighet

Bystemma = bystämma, möte där bybor bestämde om byns angelägenheter

Byönn-åive = björnide

Bår-tåll = ungtall

Båta = orka med, ed dar båter ig int å=detta orkar jag ej med

Båtaus = "båthus, jämför ""pråmaus""=pråmhus"

Båtstad = båtställe ex. vis. vid älven

Börg = företagsam, duktig

Böts åv = avbalka (bötsa)